Trauma for life.

Alltså. Jag var ute en sväng efter jobbet igår. Jonas, Alex och Carlos kom till jobbet och höll mig sällskap, vilket såklart resulterade i att vi drog ut. Vi tänkte gått till Vardagsrummet, men vi hade inte hamnat på listan av  någon anledning (vi hade skrivit upp oss), men iallafall så hamnade vi på Soap bar. 
Folk är sådana svin. Alltså vi hade skoj ÅT alla andra. Jag kom dit i min keps, basic linne och mina baggy-jeans. Snea blickar från ”fina flickor”, snacka om att inte smälta in i mängden. Och musiken ska vi inte ens prata om. 
YOU LAUGH AT ME CAUSE I’M DIFFERENT, but you know what –
I LAUGH AT YOU even harder, CAUSE YOU’RE ALL THE SAME!
Må vara lite kliché, men det ligger lite i det. Jag är inte som alla andra och det är inget jag varken försöker eller vill vara. 
Iallafall, vi hade roligt iallafall, för måste säga att vad man n tycker om resten så ÄR det underhållande att kolla på folk. Alltså. Ja, jag finner inga ord. Armbågar i ansiktet. Uppenbarligen fortsätter jag att vara osynlig, även för folk som är betydligt mycket kortare än mig. JAG ÄR INTE GENOMSKINLIG. Ni ska se vad som händer om man ställer sig stadigt och vägrar flytta på sig. Inte populärt. Men skoj. Det är verkligen helt sjukt vad folk beter sig. Vi hade roligt på deras bekostnad. Vi praktiserade även skillnaden på ”svenne-krog-dans” och dans. Alltså att komma in på en sådan krog, nykter, är precis som en kompis sa, som att man är en forskare som undersöker folks beteende, man ser allting ur ett helt annat perspektiv. Och man lägger märke till alla orytmiska människor som inte ens kan hoppa i takt till musiken. Alltså, jag menar inte att dom inte borde dansa, det enda jag säger är att det ser så sjukt roligt ut. Någonting som jag antagligen inte hade analyserat lika väl om jag kommit dit och vart full. Det ser roligt ut. Självklart är det viktigast att ha roligt och det unnar jag verkligen alla. Det är klart som bara den att man ska ge gärnet och släppa loss. Det gör jag med och bara gud vet hur jag ser ut (och inte ens han, då jag tar för givet att denne mytomspunne man icke existerar). 
 
Nä men kort sagt, mer RYTM åt Stockholms krogar. 
 
Bild
 
Tack för mig, write ya’ll later.
 
HAKUNA MATATA
ONE LOVE
PURA VIDA

Fuck en svensk tiger.

Först, vill jag att ni lyssna på denna:

Titta, lyssna, tänk. 

Så. Det var väldigt längesen jag skrev nu. Det är väl ärligt talat för att det inte händer så mycket här. Jag tränar och jobbar. Dansar, gymmar, springer, går på Friskis-danspass. Missförstå mig rätt, men det är en sjukt bra egoboost att gå på Friskis-passen nu efter man har dansat ett tag. För att det är så himla lätta kombinationer (om man jämför med de ”riktiga” danslektionerna). Det är just vad jag behöver, för att våga släppa loss och visa att jag kan. Inte vara rädd för att göra fel. Att våga släppa spärren ”vem tror du att du är” ”de har dansat mycket längre, jag kan inte”. Jag ska aldrig mera i mitt liv säga, ”jag kan inte”. Ingen borde göra det. För att citera min barndoms stora kärlek, Gunde Svan, ”Ingenting är omöjligt”. 

FÖR JAG VILL, SÅ JAG KAN. 

Så allting går bra, jag har bestämt mig för att verkligen satsa på mig själv, gå min väg, göra vad jag tycker är roligt, göra det jag mår bra av. Träna, komma i den formen jag alltid velat vara, känna att jag är nöjd med mig själv. Jag är på god väg. Lägger ner all min energi på mig själv. Må låta egotrippat, men fuck it, jag har spenderat hela mitt liv åt att tänka på vad andra tycker, hur andra bedömer mig, levt för att alltid tillfredställa folk runt omkring mig. Det kommer alltid finnas folk som ogillar mig, hur bra jag än är, hur mycket jag än försöker, så kommer det ändå finnas folk som ser ner på mig, som inte tycker om mig. Så, varför kämpa för att de personerna ska ändra åsikt, när jag har alla personer jag behöver i min närhet.- De allra närmsta, familjen, är lite för långt borta, men det spelar ingen roll. Det är det ändå som betyder något, så alla vänner, ni vet vilka ni är, ta åt er, ni är bäst i hela världen och jag älskar er för att ni är dem ni är och för att ni finns vid min sida.

Just nu sitter jag på min bakgård i linne och solar. När det kommer en liten vindpust blir det lite kallt, men solen värmer. VÄRMER. Fåglarna kvittrar och mina fräknar på näsan börjar titta fram. Det är denhär tiden på året som jag faktiskt älskar mina fräknar på näsan. De försvinner snart  och ersätts med en mörkare hudton. JAG LÄNGTAR. Snart är det sommar. Våren är på god väg, påsken är till helgen. Ska spendera hela helgen med jobb, men det gör mig inte så mycket. Jag jobbar in lite röda dagar, så att jag snart kan åka hem igen och hälsa på! Nästa gång jag kommer hem till Falkenberg, då blir det dopp i havet, oavsätt gradantal. Det är ett löfte, så lägg det på minnet! Bild

ONE LOVE 

HAKUNA MATATA

PURA VIDA 

 

Run Forest, run!

”We need to take it back in time,
When music made us all UNITE!
And it wasn’t low blows, and video hoes,
Am I the only one gettin’… tired?
Why is everybody so obsessed?
Money can’t buy us happiness.
Can we all slow down and enjoy right now?
Guaranteed we’ll be feelin’
All right.”

Bild

Bild

Jahopp, då har det gått ytterligare en vecka. Dagarna gå så galet fort, man hinner ju inte tänka. Mina veckor består av onsdag och söndag, typ. Har väl mer eller mindre inte så mycket till liv, jobbar drygt heltid, tränar, sover (när min kropp känner för det) och äter emellanåt. Jag antar att det är det som heter ”att bli vuxen”.

Har vart ute på en skön löp-runda nu, känns bra att konditionen börjar hitta tillbaka. Springer 7,5km och är inte ens andfådd när jag är tillbaka, lite halvseg i benen och lite svettig bara. Känns bra.

Jo, en liten notering från en löpare: Jag vet att alla ni mammor där ute vill ut att promenera med era barnvagnar i detta underbara väder (jag vill också njuta av vädret), jag förstår att ni inte vill smutsa ner era dyra skor i slasket på marken (trot eller ej, mina billiga löparskor vill jag inte heller smutsa/skvätta/blöta ner), jag förstår också att era barn är det viktigaste i ert liv (trot eller ej, så är just denna löprunda för tillfället det viktigaste i mitt liv), jag visar er respekt, om ni visar mig respekt. Och med det menar jag det nog är bäst får oss bägge att vi kan liksom förstå att jag också är en människa, som helst inte vill springa ner i ett blött dike, bara för att du och dina andra tre mamma-kompisar-med-barnvagn går på bredden och låtsas att ni inte ser mig, eller kör ”ser-du-inte-att-vi-går-här-blicken” JOO JAG SER ATT NI GÅR HÄR, SER NI ATT JA SPRINGER HÄR? ÄR JAG OSYNLIG? Näää, vet ni vad, jag är 1,80 lång med 1,50 långa ben, JAG ÄR INTE OSYNLIG, with all do respect. Men, för all del, nästa gång ska jag springa självmant i vattenpölen och hoppa lite extra, då kanske ni kan respektera löpare. Vi är ju trots allt på samma väg av en anledning. Dessutom är det ingen privatägd väg utan en väldigt populär motionsslinga. NEJ, jag har ingenting emot barn. Det är ju knappast barnens fel att föräldrarna är efterblivna. Så, det var det. En liten parantes bara.

Vad händer mer då, jo jag var på STAD-kurs i onsdags. Det är en kurs om Ansvarsfull alkoholservering, en kurs i två delar som handlar om just det. Alkoholservering, dvs alkohollagen, narkotika-polisen var där och pratade om droger osv. Det var väldigt intressant. Hade kunnat sitta flera dagar och bara lyssna på olika föreläsare. Nästa del av kursen är på onsdag! Har en väldigt rolig vecka framför mig, ser jag fram emot!

Nu blir det strax att springa iväg till jööbbbet!

HAKUNA MATATA

ONE LOVE ppl