Growing up is a bitch!

Jag tror att jag lever i fel generation. Jag tror att jag borde levt i min mormor och farmors generation, det hade nog passat mig bättre. Dagens samhälle passar inte mig alls. Jag är orolig för framtiden, hur ska mina barn växa upp i det här? Det är skrämmande och man kan bli mörkrädd för mindre.
När vi inte var så beroende av all modern teknik, jag tror på riktigt inte att det är nyttigt. Jag tänker till exempel på hur jag växte upp. Hur vi alltid var tvungna att vara ute när det var fint väder. Hur vi inte fick vara inne om dagarna om vi inte var sjuka. Vi hade internet med sådan där rington när den kopplades upp och vi var nog lätt några av de sista som skaffade fler kanaler än 1,2,4. Bredband och plasma tv, herrejisses vilken dröm det var när vi hade skaffat. Men det var inte så att vi fick vara inomhus mer för det. Jag sålde jultidningar så jag fick ihop till min första mobiltelefon, en Nokia 3330. Oj så nöjd jag var.
Tänk vad man hittade på saker, jag o syrran var ute i skogen och byggde kojor, gjorde hoppbanor, var ute och red, ute och cyklade. Vi var hos mormor o morfar och farmor mycket och då var vi såklart mycket vid stranden, men hela tiden ute. Jag må låta som 75+, men det är ju det jag säger, det var bättre förr. För 20 år sedan. Barnen som växer upp nu, de har iPhone, iPad, Facebook, instagram innan de ens är torra bakom öronen. Tänk all strålning de får i sig. All färdigmat som vi stoppar i dom. Stressade som vi är ska allting göras samtidigt. Vi borde stanna upp och tänka efter.
Jag tror att min morfar, mormor och farmor är den sista generationen som blir äldre, som blir uppåt 90-100 år. Vi kommer dö yngre och yngre on det fortsätter såhär.
Är det värt det? Det är jag frågan jag ställer mig? Vill jag inte åldras och se mina barn och barnbarn växa upp?
Jo, det vill jag faktiskt.
Dags att sätta ner foten, fokusera på det som får en att må bra. Fokusera på personerna som får mig att må bra. Helt enkelt skita i de som trampar på en, stå upp för sig själv och leva det livet jag vill leva. För vem stressar jag sönder mig? Inte är det för min egen skull iallafall så varför göra det? Punkt.

Tillbaka i Göteborg efter en heldag o två nätter i Falkenberg. Helt underbart, det är som att lämna en bubbla och livet här, så när man väl är hemma och uppe på hästryggen så glömmer man bort att man bor i Göreborg. Att man jobbar på avenyn. Man är där och då. Det är en fantastisk känsla, svår att beskriva. Hade en heldag med promenad, lunch med farmor, fika och promenad med mormor, tacos och promenad med syrran. Intensiv dag men så värd dag.
Jag trivs superbra i Göteborg, staden är underbar, jag gillar att allt är lättillgängligt och smidigt. Men jag är en lantis. Jag är en riktig lanttjej. Och kommer alltid att vara!

Nu ska jag till gymmet innan jobbet!
Djupt inlägg men behövde skriva av mig lite tankar!

20140403-084215.jpg

20140403-084240.jpg

20140403-084301.jpg

20140403-084332.jpg

20140403-084355.jpg

One love, Peace, Hakuna Matata

Annonser

3 tankar om “Growing up is a bitch!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s