Christmas feeling.

Haft en galet bra helg. Dock sitter jag med lite halvt (notera LITE HALVT) dåligt samvete för att jag pluggat på tentan cirka 0,5% av helgen. Det borde ha varit i allafall 25% av helgen. Men så blev det inte. Men somsagt, helgen har varit mycket bra! Fröken Pihl kom på besök med tillhörande pojkvän, André. De bodde på hotell i Gbg torsd-lörd och spenderade sedan lörd-sönd hos oss, hemma i Surte. Supertrevligt.

Fredagen bestod av storstädning (ambitionen var att plugga, he-he-he). Sedan in till staden för att möta upp Mannen, Fröken Pihl och André. Då var det bara att pälsa på sig för att sedan åka till Liseberg. Det är ju verkligen jättemysigt att gå runt där, men man är rätt nöjd efter ett par varv i Lisebergshjulet (som förövrigt inte är att rekommendera vid höjdskräck/eller med sällskap av pojkvän som gillar att gunga) och att ha strosat runt lite i låtsassnön och hälsat på kaninerna, druckit varm choklad, ja ni vet. Men det är jättefint och värt ett besök.

Efter att ha frusit fötterna av oss åkte vi till hotellet där vi tog något glas vin innan vi drog till Vapiano och käkade en sen fredagsmiddag. Väldigt lyckad dag. Lördagen bestod av att ‘plugga’ (läs: öppna logistikboken, men inse att man måste dammsuga under sängen, jag menar våra gäster kan ju eventuellt vilja sova under våran säng istället för på soffan så där MÅSTE ju vara rent.!). Efter ‘pluggandet’ drog jag och dansade i två timmar, sedan hem och förbereda middag och efterrätt.

På menyn stod ugnsgrllad entrecote, kryddig klyftpotatis, serverat med bearnaisesås och en krispig sallad, dryck: julmust eller coops egna bubbelvatten.(Jag menar 3 spänn flaskan!?) Till dessert: Ris a la malta, hemmagjord, serverat med hallon och jordgubbar (mixat).

Och NEJ, JAG BRÄNDE INTE GRÖTEN. Löjligt stolt över detta faktum.

Dagen har idag bestått av första advent frulle, tomtegröt, sedan julbak. Gjorde pepparkakor för en hel armé plus smaskiga Rocky Roads medan vi lyssnade på julmusik. Killarna nöjde sig med att spela playstation och smaka då och då. Efter en lång helg med massor av diverse aktiviteter har mannen begett sig till sina vänner och jag sitter här och ska tentaplugga. Ja, ni vet. En timme klarade jag, men kom på att jag ville skriva lite här i stället. Prioriteringarna är ju helt rimliga. Bra Jossan, bra.

Förövrigt blev jag godkänd på företagsekonomin. Suupeeerglad!

10822673_10152512997016969_394880327_n10833558_10152512997041969_1499291166_n

10815626_10152512997711969_50042937_n 10836640_10152512997066969_772670710_n 10841257_10152512997621969_650518822_n

10818630_10152512997036969_520079127_n

PEACE!

Annonser

Christmas is upon us.

Om en månad är det jul. Jul igen. Tiden går så otroligt fort. dagarna, veckorna, månaderna och till och med åren bara swishar förbi. Å andra sidan å hinner man med ganska mycket på ett år och det hinner hända mycket saker. Men just på Julafton så tänker man att ett år är väldigt lång tid.

Julafton. Jul. Jag älskar julen och alla dess traditioner. Älskar julmusiken, julpyntet, maten, alla levande ljus, alla tomtar. Det är egentligen den enda högtiden som jag ‘firar’. Samtidigt gör julen mig sorgsen, nedstämd. Den är känsloladdad, på samma sätt som att befinna sig i en kyrka. Det är vackert, men ändå tungt. Jag vill skratta, men samtidigt gråta och jag vet inte varför. Julen är en högtid där man visar tacksamhet tycker jag. Och med det menar jag inte tacksamhet när det gäller materiella ting, jag menar tacksamhet till varann, till familjen, till vännerna. Att man ägnar en tanke till de som inte har det lika bra, till de som inte lever i överflöd, till de som inte äter tills de svimmar, till de som inte har en massa levande ljus att värma sig med. Till dom som vi saknar som inte längre finns här hos oss.

Julen har blivit så mycket om saker. Julklapparna ska vara många (ju fler man får desto rikare föräldrar bevisar man att man har), de ska dessutom vara dyra, flera tusentals kronor. Jag tycker att det är … (försöker komma på ett finare ord än äckligt) Men det är just vad det är, äckligt. Vi dränker varann i materiella saker som vi egentligen inte behöver. (Ja, jag har själv mycket saker som jag inte behöver, som jag köpt själv. Det gör inte saken bättre, jag vet. Dock skäms jag.)
Men det är sådan hysteri. CHILLA FOLKET! Självklart ska vi köpa klappar till varann om vi vill det, men vi kan väl tagga ner ett par hekto och faktiskt fundera på vad alla prylar är värda den dagen när du blir sjuk, eller en familjemedlem. Då skulle du nog ångra ganska rejält att du satt vid datorn hela julafton istället för att spendera värdefull tid med familjen. Hur viktigt är det egentligen att vara tillgänglig 24/7? Familjen eller sociala medier?

Jag är själv väldigt aktiv på Instagram och får själv ofta dåligt samvete, samtidigt som det är så skoj att ta bilder och minnas. Inte för att visa alla andra vad jag gör utan för att minnas. Men det blir nästan så att man lägger ner så mycket energi på att man inte ska glömma, att man inte är delaktig i samtalen och på så sätt ‘glömmer av minnet’. 🙂

Djupt inlägg.
Kunde inte sova och tänkte att det var längesedan jag skrev här, så kan vara skönt att få ur sig lite tankar. Återigen, jag skriver för min egen skull, om folk gillar att läsa, be my guest.

Så, jag avslutar med en somrig bild på mig och solstrålen Aaron.

IMG_6309

Kom ihåg, behandla andra som du själv vill bli behandlad.

PEACE!